Dagen då havsgudarna inte var på min sida

Jag känner mig som en förlamat bläckfisk.

Egentligen är det allt jag har att säga för till och med fingrarna är för trötta för att ens skriva. Jag har lite träningsvärk och den är överallt. Skulle paddla en runda igår med en grupp av folk och vi respekterade väl inte riktigt vindförhållandena. Det vsr galet blåsigt, väldigt stämt och relativt höga vågor för att stå på en bräda och försöka ta sig fram. Värst var på vägen tillbaka till hamnen då det kändes som att man var på ett löpband dvs man kämpade och kämpade men kom inte en meter. Tillslut kände jag inte mina armar längre. En snubbe åkte in i en sten och skar sig i handen när han tog emot.

Jag började svära högt mot havet och det var när jag började förbanna Poseidon och hans havsgudar som jag kände att jag antagligen började bli galen. Tur att det var blåsigt och ingen hörde. Tror jag. DU KAN DRA ÅT HELVETE POSEIDON! Svor jag och tog i allt vad jag kunde och tillslut nådde jag hamnen.



Jag hittade en feminin bild på havsguden för att retas ytterligare.

Jag hoppas att han finner i sitt metrosexuella hjärta att förlåta mig men just nu tror jag att han straffar mig med träningsvärk från havs-helvetet.

 

Rörigt i mellan östern - alltså inget nytt

Qatar har kommit i blåsväder igen för att supporta IS, Rebellerna i Syrien och muslim brotherhood i Egypten (och diverse fotbollslag men det är tydligen ok). The Washington post har gjort en artikel hur världens länder har invånare som åkt till Syrien för att stötta rebellerna att störta Assad. Detta är det kanske många som vill. Inklusive IS. Vilket då blir en gemensam nämnare att stötta denna terroristorganisation. Är detta då samma sak? Det tyckte jag inte innan. Ha bort Assad och stötta IS kan bara inte vara samma sak. Båda kan flyga och fara. Låt dom testa hur klimatet är på planeten mars.



Vi har alltså 80 svenskar som åkt till Syrien för att kriga. Om det är för att stötta IS kan dom stanna där. Enjoy your vacation guys. Mind your head.

 

Peace, love and a svensk

Igår begav vi oss tillsammans med en hel hög av andra personer som äntligen kände att vi kunde vara ute, till la playa (stranden, för er icke spanjorer som läser). Jag blev först lite skeptisk när jag såg att termometern steg upp till 42 grader och jag svor mot väderguden (väderAllah) att nu får det vara nog. Guden hörde och väl ute på stranden var det perfekt.

Jag förvånas ofta över hur Qatarier med lite land kommer på att åh låt oss bygga ett palats ute i ingenstans. Detta lilla kyffe hittade vi 45 min norr om Doha. Ingen granne, inget runt om. Och när det var mörkt var inga lampor tända så antagligen bor ingen där heller. Men har man pengar över så kan man lika bra bygga ett fort.



Vi hade en riktigt härlig dag och kväll. När det blivit mörkt satt vi runt lägerelden och några kompisar från Serbien, Iran och Libanon delade med sig av fina minnen från krig och hur deras föräldrar brukade slå dom. En diskussion uppstod om ett slag med en sko i bakhuvudet eller piskning med bälte var det vanligaste. Om hur lärare i skolan gett dom örfilar och terroriserat dom om dom gjort hyss. Jag tänkte direkt på att filmen Ondskan inte slagit igenom på samma sätt i deras land som i mitt. Den uppstår lite som en svag dramakomedi i jämförelse. Jag hade absolut noll att tillföra i diskussionen och kände ändå att jag klarat mig ganska bra i livet trots att mins föräldrar inte bankat skiten ur mig, fast att jag kanske emellanåt förtjänat det. Jag slängde in en kommentar någonstans om hur vilda vikingarna var som slogs och folk blödde och dog. Det var min svenska våldshistoria och alla tittar på mig som den fredliga svensken. Jag fick tillägga "men vi säljer vapen till många länder i krig.." för att försvara mig lite att vi visst är farliga. Men inte det heller fick någon effekt när någon berättade om hur halva deras hus blivit sönderbombat när dom låg och sov. Som tur var inte den halvan dom sov i. Och någon annan började pratat om dagen då hans pappa sparkat in honom i en byrå för att han kom hem försent. Och så skrattade han och sa att han saknade sin galna pappa. Öh...tänkte jag... mm förstår du saknar honom, han verkar kärleksfull.



Peace!

 

Howdy weekend

Yo, its Friday! Och jag sov jättelänge. Igår var vi på beach party och alla var dyngsura efter några timmar. Av någon anledning vill sommaren inte släppa taget om detta landet. Den har oss i ett DJÄVULSGREPP om man ska vara lite dramatisk.

Att Qatar är ett land som växer har vi sett bevis på dom senaste veckorna. Helt galet mycket att göra på jobb. Jag jobbar med logistik och volymerna på väg in i landet just nu är inte små. Det medta går till infrastruktur. Gött att vi ska få fler fina vägar och Metro. Mindre gött att det tydligen tar flera år att bygga dom.

Och när man har som mest att göra så göra vi som alla andra i detta landet, ingenting. Eller henna och rita låtsas tatueringar på varandra.





Eller ja, det skulle bli henna men när jag tittade ner så hade min kollega ritat en miljon stjärnor istället med bläckpenna. Oh well.

 

Ingen shopping i shorts

I lördags skulle vi ut och paddla. Halvvägs till hamnen kom jag på hur sena vi var, pga trafik och pga allmän förvirring. Jag ringde min kompis som skulle med och hörde att hon definitivt inte var i bilen så jag funderade i cirka en halv hundradel (längre än vanligt) att detta inte borde stämma. Och det gjorde det så klart inte heller... Så istället för att vara typ tjugo minuter sena så var vi två timmar tidiga. Så vi vände snällt och åkte till ett växthus där man kan köpa sånt där som behöver vattnas, av någon annan.. för jag glömmer. Men det är kul att köpa blommor och frön. Nu jäklar ska vi ha en egen liten odling hemma. Trött på att köpa gurkor från andra sidan jordklotet för att Qatar inte har kommit på att närodlat kan vara vettigt. Så istället för att betala 100 kr för en gurka i affären så ska vi nu betala mannen som tvättar bilen för att plantera och vattna i trädgården. Smart va. Ibland ska jag gå ut och titta på mitt lilla grönsaksland och tänka "hårt arbete lönar sig" och så ska ska jag ta mig en tomat och njuta av hur ekologisk jag är, och hoppas att inga katter har kissat just där.

Nedan är en bild från hur det gick till att shoppa. Jag kom på att jag hade shorts på mig och var alltså för porrig för att gå in i affären och fick snällt stanna med mina sexiga knän i bilen. Buhuu. Hårt att vara den som går runt och bara hottar upp alla män hela tiden. Min man fick ta en blomma, hålla upp framför bilen och jag gjorde tumme upp eller tumme ner.



 

Dagens fakta



 

Lite mer om Maldiverna

Jag har lite svårt att släppa taget om Maldiverna känner jag. Det var overkligt vackert och jag var helt säker på att alla bilder jag tidigare sett var retuscherade för verkligheten är alltid en annan. Som när man ska på husvisning och mäklarna kört hårt med kamerans vidvinkel, man undrar var fan resten av huset är.

Men Maldiverna är precis lika vackert som på bild. Landet består av 1200 öar så välj en bra. Några öar kan man nå med speedboat från flygplatsen och några måste man flyga till.
Förutom paradishotell och resort så har landet faktiskt livs levande invånare som bor på vissa av öarna och det är inget rikt land. Men lokal befolkningen pratar engelska och har tillgång till skolor ända upp till Universitet. Åh någon ungdom där ute som vill göra ett utbytesår? Do it. Plugga i hängmatta.

Många bekymrade vänner till mig undrade om jag inte blev rastlös. Men där var mer att göra än jag trodde. Jag och min pojkvän levde mer i vattnet än på land. Wakeboard, snorkling, standup paddling, kayak, delfintur var några av aktiviteterna vi hittade på. Men där fanns massor av mer saker men det beror så klart på hur länge man stannar och hur mycket pengar man vill spendera.



Rykten går att Islamic state puckona utövar någon sorts träningsläger på en av öarna. Halshuggning med utsikt? Eller jag vet inte annars vad dom gör där.

Maldiverna är dessutom på väg att försvinna. Öarna sjunker några centimeter varje år och landets regering har varit i kontakt med Indien för att få köpa eller hyra land för sina invånare om några år. Tråkigt läge. Så åk dit nu innan öarna försvinner och allt blir "Indien".

 

Ett taskigt inlägg

Det är jobbigt att komma hem från semester och behöva anpassa sig till att ta på sig kläder och inte kunna dyka i havet från varenda liten hörna man ser. Jag har inte haft något annat än bikini på mig den senaste veckan och hängt mest med fiskar.

Nu sitter jag här i öknen igen på jobb och funderar på en sak. Att jag blir glatt överraskad när personer i min närhet i serviceyrken inte är kompletta puckon. Att servitören på en öde ö ute i Indiska oceanen faktiskt förstod min engelska, jag behövde inte upprepa allt tre gånger och inte en enda gång blev jag förbannad. Det låter som att jag inte har så värst höga tankar om folk längre..och det är sant och sorgligt. I Qatar är man så jäkla snåla att rekryterarna beger sig till innersta djungeln i Nepal (ok berg) eller Sri Lanka för att hitta någon snubbe som suttit på en sten hela sitt liv och tänker åh honom vill vi ha. Stackars mannen har knappt gått i skolan, bor i ett hus av lera och vill inget annat än att kunna försörja sin familj. Sen kommer han till Doha, kan knappt prata engelska och får knapp upplärning. Jag vet att man ska ha förståelse och respektera varandra och alla har minsann inte samma utgångspunkt i livet blabla blä blä men efter att ha upprepat sig själv cirka 500 gånger blir man lätt papegojig och får väldigt låga förväntningar på folk i allmänhet.

När jag är hemma i Sverige vill jag krama personer som serverar mig kaffe utan att jag behöver förklara mig mer än just bara "kaffe". Och på banken, oh så fina dom är. Jag behöver inte tränga mig i kön för att få hjälp, jag lyckades göra en massa bankgrejor med endast en liten förklaring.

Qatar är lite som ett modernt land på ytan fullt med arbetskraft från hula-hula och det får mig att bli hemskt taskig och generaliserande. Men så blir man efter ett tag. Lite som en mamma som varit mammaledig några månader och bara längtar efter att ha en normal konversation innehållande en hel mening. Kvalitet är inte Qatars ledord.



 

Missing in action

Ni har så klart undrat varför jag varit så tyst dom senaste dagarna. Eller så har ni sett nedan foto och förstått att denna damen levt mest som en fisk och att bloggande och vatten aldrig riktigt gått hand i hand. Iaf inte samtidigt. Igår blev jag biten i tån av ospecificerad varelse. Och jag trillade av kayaken. Hör ni vilken händelserik semester jag har haft.



Här försökte jag ta ett foto som skulle liksom visa spegelbilden i mina solglasögon och på så vis skulle det bli ett coolt foto. Men som vanligt vill jag tillägga att detta inte är en fotoblogg ok. Det är mest tanken som räknas.

 

Åk inte till Maldiverna

För man vill aldrig åka hem igen



 

Åk inte till Maldiverna

För man vill aldrig åka hem igen



 

Hälsningar från Indiska oceanen

Eid Adha är här. Det är det näst bästa med Ramadan. Det betyder några dagar ledig. Den bästa Eiden är direkt efter Ramadan då man får äta och dricka igen och slipper gömma sig som den syndiga kristen som man är. Den andra Eid som vi är i nu är också en stor fest men lite mer andra grejor som t ex vallfärden till Mekka (Hajj) och man offrar lamm hit och dit.

Vi har också vallfärdat fast åt andra hållet. Istället för Mekka så drog vi österut till Maldiverna. Det är verkligen ett paradis. Eller ja, tills jag såg en haj. Och dom andra bara åh det är en bebis!
Pfff bebis? Skjut den! Jag ska snorkla här.
Sen kom där fyra små "bebisar" till och jag började känna tvivlet bubbla upp i mig. Åh well, jag ska bo i vattnet senna semestern så vi får väl se om jag återkommer med lika många händer och fötter som jag kom hit med.





 

Lunch is served



Jag har fyllt år och jag vill tacka er alla som skickat diamanter och guld dvs INGEN, era snåla jävlar.

Jag är numera lite, lite äldre och med det kommer så klart mognad. Det kommer ni märka på mina inlägg. Dom kommer vara mer intellektuella och MOFa. Kanske kommer jag skriva något om #minresaräknas och #imblessed.

Min födelsedag har firats hela veckan, varje kväll och jag orkar snart inte mer. Tur det blir semester snart. Jag behöver det. Vi bytar kontor just nu med jobbet och jag arbetar mycket hemifrån vilket gör en lite konstig. Man pratar med katten och har gärna pyjamas på sig till lunch. Häromdagen gjorde jag lunch, indiska rester från dagen innan. Palak paneer- spenat med cottage cheese, en väldigt GRÖN måltid. Precis när jag värmt upp min fina måltid i micron och skulle äta så ringde mobilen. Jag halvsprang med tallriken och i all hast satte jag ner den i soffan, och sträckte mig efter mobilen. Det var min chef. Vi började pratat och efter några sekunder satte jag mig ner i soffan PÅ min tallrik. Men allvar eller... Jag utbrast många svordomar, hoppade upp från tallriken för att sedan sätta mig BREDVID den, fortfarande på soffan. Gött. Grön röv och soffa.
Jag utbrast i telefonen att jävla skit, jag satte mig precis i min lunch. Min chef blev bekymrad men sa good luck, vi hörs sen.
Ingen som helst medkänsla.

En annan sak med att jobba hemifrån med lätt rastlös katt är att pennor försvinner och anteckningsblock går sönder



 

Lång och smal till kort, trött och tjock

Jag har alltid påstått att jag får justera backspegeln när jag kör till eller från jobbet. Mina kollegor tror mig aldrig. Men det är sant. Jag är längre på morgonen än jag är på eftermiddagen.



Tror ni att man blir ihoptryckt under dagen eller är man bara trött och har dålig hållning efter en arbetsdag...

 

Dagens nyheter

Wohooo, det ska regna!
Kanske .
Älskar att detta är en av dagens största nyheter. "Kanske får vi regn i delar av landet".
Jag dör av spänning! Nu ska jag sätta mig i fönstret och titta på molnen.



 

Veckans mest lästa artiklar

Pimpa din blogg! Sätt guldkant på höstenVeckans outfits
En gratis blogg från Devote.se. Starta en blogg du också.  http://lifeaccordingtoskog.devote.se